top of page

Ge barn möjlighet att påverka miljön: Historien om Eklunden, Sverige

Elizabeth Olsson och Aurora Olsson (sju år) | 6 Oktober 2021


Ett collage med fyra fotografier som visar 1) Aurora pratar med vuxna i Eklunden, 2) Barn på framsidan av Kungälvs-Posten, 3) Auroras teckning för att rädda skogen, 4) en tygbit bunden runt ett träd som säger “Rädda Eklunden”.
Ett collage med fyra fotografier som visar 1) Aurora pratar med vuxna i Eklunden, 2) Barn på framsidan av Kungälvs-Posten, 3) Auroras teckning för att rädda skogen, 4) en tygbit bunden runt ett träd som säger “Rädda Eklunden”. Collaget används med tillstånd av fotografen.

“Skogen är mitt happy place—bästa stället man kan vara på”, anförtror Aurora till en reporter för lokaltidningen, Kungälvs-Posten. “Jag vill att kommunen […] ska tänka på klimatet och vår framtid och låta skogen vara,” fortsätter hon. Aurora är en sjuårig invånare i Ytterby, en stad i Kungälvs kommun, Sverige. Hon pratar med reportern i sin kamp för att rädda Eklunden, en liten skog nära hennes hem. Men Aurora är inte ensam. Hon är ett av många lokala barn som kämpar för att rädda skogen från skövling. Några barn har ritat bilder som visar deras kärlek till skogen; andra har samlat underskrifter på en protestlista som kräver att den lokalpolitikerna stoppar skövlingen; minst ett barn har använt sociala medier för att kämpa för sin sak. Medan många lokala invånare har arbetat för att öka medvetenheten om vikten av skogen och för att få behålla den, dokumenterar detta inlägg perspektiven för de barn som kämpade—och slutligen fick gehör för sin kamp att rädda Eklunden. Aurora är medförfattare till inlägget för att belysa sin erfarenhet som klimataktivist och ge andra barn möjlighet att “tala för sin passion.”


Barnens Skog

Skogen i Eklunden ligger i Ytterby, ett samhälle i Kungälvs kommun som är 25 kilometer utanför Göteborg. Skogen gränsar till tågräls, ett industriområde och ett bostadsområde. Lokalbefolkningen använder skogen för att gå, springa, plocka bär och svamp och åka pulka på vintern. Skogens popularitet ökade än mer under COVID-19-pandemin när invånarna promenerade utomhus för att få en andningspaus från vardagens stress.


Medan skogen används av medborgare i alla åldrar, har den en speciell koppling till barn. På en liten skylt utmed den gång- och cykelbana som går genom skogen anges att den planterades av elever i årskurs 7 år 1955. Numera använder alla lokala skolor—från förskolan till och med högstadiet—skogen regelbundet för utomhuslektioner. Enligt Aurora, “Eklunden är vårt klassrum. Vi gå dit för att lära oss, leka och vara i naturen.” Skogen är så nära integrerad i området att många barn anser att det den är en förlängning av deras hem och skola.


Skövling börjar och invånarna försöker stoppa den

Torsdagen den 9 september 2021 började Bokab AB, ett kommunalägt fastighetsutvecklingsföretag, röja skogen för att bygga verksamhetslokaler. Bokab informerade inte samhället om att de skulle göra detta och när invånarna upptäckte motorsågar och en grävskopa i sin älskade skog, skred många till handling.


Eva West, en närboende som kämpade för att rädda skogen från exploatering redan 2016, ringde frenetiskt till kommunpolitiker och lokaltidningen. West berättade för Kungälvs-Posten, “det var chockartat faktiskt. Jag trodde först att det handlade om ett misstag. Eklunden är ju ett närströvområde med högt naturvärde i kommunens fördjupade översiktsplan som antogs i våras.”


När nyheten om skövlingen spred sig vidtog lokala invånare, inklusive barn, åtgärder. Söndagen den 12 september knackade invånare dörr på varje hus som gränsar till Eklunden. På en enda dag samlade de in svindlande 465 underskrifter som uppmanade Kungälvs kommun att stoppa rivningen och skydda skogen i linje med deras plan för området, FÖP Ytterby 2021.


Aurora var ett av barnen som hjälpte till att sprida protestlistan. “Det kändes bra att prata med mina grannar. Jag var riktigt ledsen när min mamma berättade att Bokab högg ner skogen. Nu måste jag göra något åt ​​det,” minns Aurora.


Barn blir allt mer engagerade i kampen

Aurora var inte det enda barnet som agerade för att skydda skogen. Hampus, nio år, hjälpte till att sprida protestlistan eftersom “skogen är viktig för klimatet”. Emma, ​​sex år, ritade en bild som visar vad hon tycker om att göra i skogen, inklusive “klättring på stenar” och “ åka pulka nerför kullar”. Thea, sex år och Clara, fem år, fäste ritningar på ett träd vid rivningsplatsen och uppmanade kommunen att rädda livsmiljöer för vilda djur. “Var ska jag bo?” frågar en fågel i en av ritningarna.


Efter att ha hjälpt till att samla in underskrifter i grannskapet tog Aurora protestlistan till sin skola och bad folk att skriva under den. Hon minns att hon pratade med minst fem lärare och berättade att “skogen vi använder för skolan huggs ner”. Aurora pratade också med sina klasskamrater och uppmanade dem att rita bilder för att skydda skogen.


Teckningskampanjen var ett av de mest framgångsrika instrumenten som barn använde för att rädda skogen. Barn så unga som två år ritade bilder som skildrar deras kärlek till skogen och hur de kände att skogen höggs ner. Luna, fem år, ritade en bild där människor, fåglar, fjärilar och träd gråter eftersom skogen skövlas.


Att öka medvetenheten

Barnens kamp för att rädda skogen publicerades på Kungälvs-Postens förstasida den 28 september. I berättelsen kräver Aurora och Emma, sex år, Iris, fem år och Luna, fem år, att Kungälvs Kommun räddar skogen för framtiden och klimatet.


Den 30 september gick Miguel Odhner, Kungälv kommunstyrelsens ordförande, med på att träffa lokala barn i Eklunden. Aurora, Luna, Thea och Clara deltog i mötet. Thea uttryckte sin bedrövelse efter att ha hört att Bokab högg ner skogen. Aurora talade om skogens betydelse för barns välbefinnande, utbildning och framtid. Barnen och fem vuxna deltagare tog Odhner på en rundtur i skogen och påpekade den skada Bokab hade gjort.


Efter tidningsintervjun och hennes möte med Odhner minns Aurora: “Det var trevligt att berätta om min passion. Jag hoppas att jag kan göra det igen så att andra vet att skogar spelar roll. Skogar är viktiga för den naturliga miljön, inklusive insekter, fåglar och djur. Om vi ​​tar bort deras hem kommer de att dö. Träden och växterna hjälper till att rena luften. När vi skär ner dem påskyndar vi klimatförändringarna. Jag är bara sju. Jag vill leva så länge som möjligt. Jag oroar mig för min framtid om vuxna fortsätter att hugga ner skogar.”


“Gröna lungor kommer i par”

Den 1 oktober meddelade Kungälvs kommun att de skulle lyssna på samhället, rädda skogen och “ge barnen vad de vill”. Som Odhner skrev på Facebook, “Skogen blir kvar […] det måste alltid finnas gröna lungor för lugn och återhämtning i naturen när en kommun växer.”


Aurora tyckte att nyheten var bitter ljuv. Medan hon var glad att en del av Eklunden skulle räddas, erinrade hon sig om att Odhner pratade om att hugga ner en annan del av Eklunden när de träffades dagen innan. Hon observerar: “Lungorna kommer i par. Jag hoppas att Miguel och andra politiker skyddar skogen på båda sidor av gångbanan. De är ett ekosystem. De går tillsammans. Skär ner den ena och den andra har svårt att andas.”


Råd till barn

Aurora säger att hon har lärt sig mycket i sin kamp för att skydda Eklunden, och hon hoppas att andra barn bli inspirerad av hennes erfarenhet. Aurora kommenterar, “Miljön är min passion. Det är viktigt för mig att berätta för människor om det och kräva att de skyddar den. De politiker jag talade till om Eklunden lyssnade, och nu kommer ingen att röja skogen. Om andra barn vill berätta om sin passion och skydda miljön kan de rita bilder, prata med reportrar och politiker och kräva att vuxna tänker på framtiden. Utan skog har vår framtid stora problem. Om barn är framtiden måste barnen bestämma vad som händer. Fler barn behöver uttala sig, och jag hoppas att deras föräldrar och lärare hjälper dem att göra det.”


Det är viktigt att notera att vuxna, inklusive föräldrar, lärare och politiker, har en juridisk skyldighet att samråda med barn i frågor som påverkar deras liv och att beakta barns perspektiv i beslutsprocesser. Barnets rätt till deltagande är kodifierat i FN:s konvention om barnets rättigheter (UNCRC). Till och med den 30 september 2021 hade 196 länder skrivit på UNCRC, inklusive alla medlemmar i FN utom USA. Sverige till exempel ratificerade UNCRC 1990 och den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag. Följaktligen har varje svenskt barn, i enlighet med artikel 12 i UNCRC, nu en laglig rätt att “fritt uttrycka [sina åsikter] i alla frågor som rör [dem]. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad”. När det gäller att skydda miljön kan barn—och utan tvekan borde—kräva att deras röster hörs och tas på allvar.


Om du vill läsa mer om aktivism, klimatet och barnets rättigheter, Aurora rekommenderar:

A som i Aktivist, av Innosanto Nagara

Loraxen, av Dr. Seuss

What Do you Do with a Problem? (bara på engelska), av Kobi Yamada och Mae Besom

Mina Rättigheter, Barnombudsmannen

 
 

Elizabeth Olsson är en forskare vid Globala Studier. Hon är specialiserad på konflikthantering i skolor och har arbetat mycket med barn som lärare och forskare.


Aurora Olsson går i årkurs ett vid Kastellegårdsskolan i Ytterby, Sverige. Hon älskar vetenskap och klättring i träd. Hon vill bli lärare när hon blir stor, så att hon kan ge barn möjlighet att delta i den demokratiska processen.

Comentarios


bottom of page